Stämgaffeln i 128 Hz.

Vad en 128 Hz-stämgaffel är

En 128 Hz-gaffel svänger 128 gånger per sekund. Musikaliskt är det ett lågt c: 128 är en tvåpotens, och i det gamla vetenskapliga stämningssystemet, som fysikern Joseph Sauveur föreslog 1713, är varje c en tvåpotens, med mittersta c på 256 Hz. I dagens stämning med a = 440 Hz ligger motsvarande c något högre, på omkring 130,8 Hz. En 128 Hz-gaffel ligger alltså nära, men inte exakt på, ett c på ett modernt piano.

Den köps sällan för musik. Den låga tonen och den långa, kraftiga vibrationen gör den bra på en sak: att kännas. När skaftet trycks mot ben fortplantas vibrationen in i kroppen, och huden och djupare vävnader uppfattar den som ett surr. Därför blev 128 Hz-gaffeln standardverktyget för att testa vibrationssinnet, inom medicinen kallat pallestesi.

Så går vibrationstestet till

Testet undersöker de grova känselnervtrådar som leder vibrations- och lägessinne från fötter och händer. De trådarna drabbas ofta vid perifer neuropati, bland annat den som orsakas av diabetes. International Working Group on the Diabetic Foot (IWGDF) beskriver i sina praktiska riktlinjer ungefär följande:

• Undersökaren sätter först den vibrerande gaffeln mot handleden, armbågen eller nyckelbenet så att patienten vet hur det känns.
• Patienten ser inte om eller var gaffeln sätts an.
• Gaffeln placeras på en benig punkt på ovansidan av stortåns yttersta led, eller på en annan tå om stortån saknas.
• Detta görs två gånger, varvat med minst en skenapplicering där gaffeln inte vibrerar.
• Svarar patienten rätt på minst två av tre försök räknas vibrationssinnet som bevarat. Annars upprepas testet högre upp, till exempel på fotknölen eller skenbenet.

Skenappliceringen är viktig. Utan den kan en patient som väntar sig att känna något svara ja ändå. En del undersökare tar också tid på hur länge patienten känner vibrationen och jämför med vad de själva känner på samma punkt.

Rydel-Seiffer-gaffeln: 128 Hz, 64 Hz och en skala från 0 till 8

Den vanliga 128 Hz-gaffeln ger svaret ja eller nej. Rydel-Seiffer-gaffeln, en graderad konstruktion uppkallad efter läkarna Rydel och Seiffer, ger en siffra. Den har små klämmor, ofta kallade dämpare eller vikter, på skänklarnas ändar. Med klämmorna vibrerar den på 64 Hz, utan dem på 128 Hz.

På varje klämma finns en triangel och en skala från 0 till 8. Medan gaffeln vibrerar syns trianglarna som suddiga figurer vars skärningspunkt vandrar uppåt på skalan när vibrationen avtar. Undersökaren läser av siffran i det ögonblick patienten slutar känna vibrationen. Högre siffra betyder finare vibrationssinne, lägre siffra att patienten behövde en kraftigare vibration för att känna den.

Normalvärden beror på ålder och på vilken punkt som testas, eftersom vibrationssinnet naturligt avtar med åldern. Att tolka värdet rätt kräver därför åldersrelaterade referensvärden och klinisk utbildning.

Vad forskningen säger om träffsäkerheten

Stämgaffeln är billig, snabb och lätt att ha med sig, och studier stödjer den som screeningverktyg. En österrikisk studie av 2 022 personer med diabetes, publicerad i Diabetic Medicine 2004, jämförde Rydel-Seiffer-gaffeln vid stortån med en elektronisk neurotesiometer. Slutsatsen var att gaffeln tillförlitligt upptäckte perifer neuropati och är ett användbart screeningtest.

Den har också tydliga begränsningar. En studie av 303 personer i Journal of the Peripheral Nervous System 2020, med 64 Hz-Rydel-Seiffer-gaffeln vid fotknölen, fann att åldern påverkade resultaten starkt och att vibrationstestet även vid bästa gränsvärde gav omkring 40 procent falskt negativa resultat. Författarna drog slutsatsen att neurografi inte kan hoppas över när neuropati misstänks. Kort sagt: en användbar första kontroll, inte en diagnos.

128 Hz eller 512 Hz: vilken gaffel till vilket test

Medicinska stämgafflar finns i två huvudfrekvenser med olika uppgifter. 128 Hz-gaffeln är till för vibrationssinnet vid neurologiska undersökningar och fotundersökningar vid diabetes. För hörseltest som Rinnes och Webers test används en högre gaffel, oftast 512 Hz, som ligger där hörseln är känslig. En 128 Hz-gaffel passar sämre för hörseltest eftersom den kraftiga, låga vibrationen lätt känns lika mycket som den hörs.

Köper du en gaffel för en utbildning eller en klinisk tjänst, kontrollera vilket test den är avsedd för. En gaffel märkt ”C 128” eller ”C 64/128” är en vibrationsgaffel. En gaffel märkt ”C 512” är en hörselgaffel.

Och de påstådda fördelarna med 128 Hz?

Viktada 128 Hz-gafflar säljs också för ljudterapi och kroppsbehandling. Utövare sätter det vibrerande skaftet mot kroppen, och en del påstår att det slappnar av muskler, lindrar smärta eller dämpar inflammation. Det är påståenden, inte etablerade fakta: det finns ingen robust klinisk evidens för att en 128 Hz-stämgaffel behandlar något tillstånd. Det som är väl dokumenterat är den diagnostiska roll som beskrivs ovan.

Tycker du om känslan av en vibrerande gaffel mot huden är det en personlig upplevelse, och mer behöver inte läsas in i den. Har du domningar, stickningar, smärta eller nedsatt känsel i fötter eller händer ersätter en gaffel hemma ingen undersökning. Den här sidan är allmän information, inte medicinsk rådgivning. Kontakta en läkare eller annan legitimerad vårdpersonal.