Standardstämgaffeln och kammartonen.

Vad är en standardstämgaffel?

När musiker, pianostämmare och musiklärare talar om en vanlig stämgaffel menar de nästan alltid en gaffel som ger tonen A på 440 Hz. Det är ettstruket a, tonen A ovanför mittersta C, i internationell notation A4. Det är tonen en orkester stämmer efter och den referens som de flesta elektroniska stämapparater utgår från.

Gaffeln är märkt, oftast på skaftet, med ton och frekvens, till exempel ”A 440”. Stämgafflar i handeln stäms på fabriken och tonhöjden stämplas in.

En annan vanlig standardgaffel ger C på 523,3 Hz. Det är tvåstruket c, tonen C ovanför detta A, beräknad från A = 440 Hz i liksvävande temperatur, den stämning som används på moderna pianon.

Vad ISO 16 säger

Standarden har ett officiellt namn: ISO 16, ”Acoustics: Standard tuning frequency (Standard musical pitch)”. Den är kort och exakt. Frekvensen för tonen A i diskantklaven ska vara 440 Hz, och stämning ska göras med instrument som ger denna frekvens med en noggrannhet på 0,5 Hz.

ISO 16 publicerades 1975 och gäller fortfarande. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO bekräftade den senast 2022. En bra standardstämgaffel klarar toleransen på 0,5 Hz med god marginal. Det är ett av skälen till att stämgaffeln har hållit sig kvar så länge.

Hur A = 440 Hz blev standard

Under större delen av musikhistorien fanns ingen gemensam stämton. Varje stad, kyrka och orgel hade sitt eget A. En stämgaffel som förknippas med Händel, daterad 1740, ger A = 422,5 Hz. En gaffel som tillhörde Beethoven, daterad omkring 1800 och i dag på British Library, ger A = 455,4 Hz, mer än ett halvtonsteg högre. Musik skriven för den ena lät inte likadant med den andra.

Konferensen i London i maj 1939 samlade delegater från Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Italien och Storbritannien. Radio och skivinspelningar korsade gränserna, och det gjorde en gemensam stämton mer användbar än någonsin. 440 Hz är en överenskommelse: inget i akustiken gör just det talet speciellt.

Stämmer orkestrar verkligen efter 440 Hz?

Många gör det, men inte alla. Standarden är en referens, inte en lag. År 1987 rapporterade New York Times att A hos de flesta symfoni- och operaorkestrar låg mellan 440 och 444 Hz. Berlinerfilharmonikerna stämmer i dag efter 443 Hz.

Andra stämtoner är vanliga inom vissa områden. Ensembler som spelar barockmusik på tidstrogna instrument använder ofta A = 415 Hz, ungefär ett liksvävande halvtonsteg under 440 Hz. En del musiker och lyssnare föredrar 432 Hz, ungefär en tredjedels halvtonsteg lägre. För att spela tillsammans med andra är 440 Hz fortfarande det säkra valet.

Så stämmer du med en standardstämgaffel

• Håll gaffeln i skaftet och slå an ena skänkeln mot knät eller en gummidyna, aldrig mot en hård kant.
• Tryck skaftets ände mot en träyta, eller mot stallet eller kroppen på ditt instrument. Tonen blir betydligt starkare.
• Spela motsvarande ton: den lösa A-strängen på fiol eller cello, den lösa femte strängen på en gitarr, två oktaver lägre, eller ettstruket a på ett piano.
• Lyssna efter svävning, en långsam pulsering i ljudstyrkan. Ju långsammare svävningen är, desto närmare är du. När den försvinner stämmer tonen med gaffeln.
• Stäm resten av strängarna eller tonerna från detta A, på gehör eller med stämapparat.

En stämgaffel ger bara en ton. Det är dess begränsning och dess styrka: den behöver inget batteri, den driver inte och den tränar gehöret. Elektroniska stämapparater har i stort sett ersatt stämgaffeln i vardagen, men många lärare och pianostämmare har fortfarande en med sig.

Hur exakt är en stämgaffel?

Mycket exakt, så länge den inte är skadad. Tonhöjden hos en stålgaffel beror på skänklarnas längd och tjocklek och på metallens styvhet och densitet, och inget av detta ändras vid normal användning. Temperaturen har en liten och övergående effekt: en typisk stålgaffel ändras med ungefär 86 miljondelar per grad Celsius. En gaffel som ger exakt 440 Hz i rumstemperatur ligger fortfarande inom toleransen i ISO 16 efter en förändring på omkring 10 grader.

Det som förstör en gaffel är fysisk skada. Ett slag mot metall eller sten kan ge en buckla i en skänkel och ändra tonhöjden. Förvara den i sitt fodral och slå bara an den mot något mjukt.

Kammartonen och vår stämgaffel

The Cosmic Wishing Fork är medvetet ingen standardstämgaffel. Den är stämd i 432 Hz, ett något lägre A, och gjord för att bäras som ett rituellt föremål. Ska du stämma ett instrument för att spela i ensemble, använd en gaffel på 440 Hz. Vill du bära en liten, fast ton med dig kan du skriva upp dig på väntelistan och få veta när den blir tillgänglig.